I tystnaden kunde jag höra våra små fötter springa omkring. Jag kunde se våra gömställen som vi så flitigt letat under kurragömmat. Jag visste var varje sak hade haft sin plats. Den vildvuxna trädgården gömde en helt annan tid. Under ogräset fanns vi. Traktorn stod parkerad under tallens grenar och i köket möttes jag av samma doft. Huset var alldeles tomt, men samtidigt hade det aldrig varit så fullt. Så fullt av minnen, från en sedan länge förlorad tid. En barndom som aldrig ska glömmas. Tack för alla minnen, ni lever med mig i hjärtat. ♥
